The easy part...


Förmiddaggarna är den lättare delen, då är jag van vid att vara ensam, att sköta det jag ska. Men just nu är en sån liten sak som att gå ut med hunden en jätte grej. Mina rutiner är helt ur gängorna just nu och eftersom att jag inte kan somna förän det börjar bli morgon så sover jag bort hela förmiddagarna, jag behöver någon som kommer och kör upp mig när det är dags att vakna...

Idag tänkte jag försöka städa, allt julpynt står framme och det irriterar mig att jag inte orkat ta tag i disken, på dagarna irriterar jag mig på sättet jag sitter och tycker synd om mig själv på kvällarna.
Men enasamma kvällar är inte min starka sida, man känner sig övgergiven. Jag har så många människor runt mig, men jag står tillslut ändå ensam...

Kanske är dags att sluta gnälla, men jag måste på något sätt få ut allt, att skriva är mitt sätt, sen om någon läser det... det spelar ingen roll!

Kommentarer

Ventilera här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-post: (publiceras ej)

Blogg:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0