Forever, this darkness...
Ensam och förtvivlad...
Mina mardrömmar slutar aldrig, förvirringen är total.
Mitt hjärta gråter blod.
There she is, dancing on the brakeable ice...
Jag var levande
Du gav mig trygghet, närhet
Tiotusen falska löften
Ditt mjuka hår
Vackra glittrande mörka ögon
Dina läppar mot mina
Det var aldrig kärlek
Inga känslor
Bara lögner
Det var tango i en frysbox
Du vet det
Jag vet också
I mitt eget ösregn
Bland svarta åskmoln
Ingen ser några tårar alls
Det är över nu
Du fick mitt liv att krympa
Jag har kommit över det mesta nu
Vår musik får mig ibland att minnas
Den låten
just en speciell
Tankarna på vårt framtida hem
Där vi skulle ha levt för alltid
Dansande tango
I vår frysbox
Du gav mig trygghet, närhet
Tiotusen falska löften
Ditt mjuka hår
Vackra glittrande mörka ögon
Dina läppar mot mina
Det var aldrig kärlek
Inga känslor
Bara lögner
Det var tango i en frysbox
Du vet det
Jag vet också
I mitt eget ösregn
Bland svarta åskmoln
Ingen ser några tårar alls
Det är över nu
Du fick mitt liv att krympa
Jag har kommit över det mesta nu
Vår musik får mig ibland att minnas
Den låten
just en speciell
Tankarna på vårt framtida hem
Där vi skulle ha levt för alltid
Dansande tango
I vår frysbox
lonlieness kills slowly...
Jag har klätt på mig i onödan...
Det är nåt som händer aldeles för ofta när man inte gör något på dagarna.
Trodde verkligen att sötnos skulle komma förbi idag, men han skulle göra något viktigare och troligtvis roligare.
Jag tycker inte heller att det är så kul här, speciellt inte att vara här själv.
Har vart på ett antal promenader med min hund iallafall, enbart för att få tiden att gå... tog en dusch och gjorde mig iordning, känner mig jätte snygg och fräsch men till vilken nytta? Jag trodda att det kanske höll på att vända...
men än en gång finner jag migsjälv sittande här...ensam...
Det är nåt som händer aldeles för ofta när man inte gör något på dagarna.
Trodde verkligen att sötnos skulle komma förbi idag, men han skulle göra något viktigare och troligtvis roligare.
Jag tycker inte heller att det är så kul här, speciellt inte att vara här själv.
Har vart på ett antal promenader med min hund iallafall, enbart för att få tiden att gå... tog en dusch och gjorde mig iordning, känner mig jätte snygg och fräsch men till vilken nytta? Jag trodda att det kanske höll på att vända...
men än en gång finner jag migsjälv sittande här...ensam...
Scandal beauties...
"När jag blir tänd på en man är det som känns inte kärlek, det är kramp"
-Magnus Uggla - Skandal bjotis
You're so ugly when you cry...
För första gången på flera veckor har jag sovit hela natten utan mardrömmarna...
Inte ens med mitt ex sov jag bra, har aldrig sovit bra. Mardrömmar hör till en vanlig natt. Sötnos var här ända till ett i natt.
Jag vet inte om det vi har är kärlek, eller om det bara är min ensamhet som spelar mig ett spratt. Han är somsagt mycket yngre än jag.
Tycker om honom iallafall...
Inte ens med mitt ex sov jag bra, har aldrig sovit bra. Mardrömmar hör till en vanlig natt. Sötnos var här ända till ett i natt.
Jag vet inte om det vi har är kärlek, eller om det bara är min ensamhet som spelar mig ett spratt. Han är somsagt mycket yngre än jag.
Tycker om honom iallafall...
I can't stand it...
Varför ska allt vara så förvirrande?
Som jag skrev igår så var min... ja vad ska man kalla honom för... vi kan förtsätta kalla honom för sötnos här.
Det uppskattades. Han är så livlig, alltid så glad. Synd bara att han måste gå hem och så tidigt...
Att han inte svarade på mina sms efter att han hade gått gjorde inte saken bättre.
Övergiven, igen.
Och nu är han bara dryg, kanske för att han är i skolan, men han brukar inte vara så.
Något är fel, eller är det bara jag?
Som jag skrev igår så var min... ja vad ska man kalla honom för... vi kan förtsätta kalla honom för sötnos här.
Det uppskattades. Han är så livlig, alltid så glad. Synd bara att han måste gå hem och så tidigt...
Att han inte svarade på mina sms efter att han hade gått gjorde inte saken bättre.
Övergiven, igen.
Och nu är han bara dryg, kanske för att han är i skolan, men han brukar inte vara så.
Något är fel, eller är det bara jag?
I guess today is a good day...
Eller jag hoppas iallafall, har hållt mig sysselsatt med min städning så jag har inte hunnit tänka så mycket, vilket känns skönt. Min bästa vän var förbi här och åt middag med mig, jag äter inte när jag är själv... känns onödigt att laga mat till bara mig, det känns som slöseri.Sötnos ska komma hit, han går... det är kallt och snö ute, men han ville inte åka buss, jag gillar inte heller bussarna.
Det känns lite onödigt att skriva, när jag egentligen inte har något att skriva om, mer än att idag har vart en bra dag, en dag utan ångest. Det kanske börjar vända nu... eller så har jag inte varit ensam tillräkligt länge...
The easy part...
Förmiddaggarna är den lättare delen, då är jag van vid att vara ensam, att sköta det jag ska. Men just nu är en sån liten sak som att gå ut med hunden en jätte grej. Mina rutiner är helt ur gängorna just nu och eftersom att jag inte kan somna förän det börjar bli morgon så sover jag bort hela förmiddagarna, jag behöver någon som kommer och kör upp mig när det är dags att vakna...
Idag tänkte jag försöka städa, allt julpynt står framme och det irriterar mig att jag inte orkat ta tag i disken, på dagarna irriterar jag mig på sättet jag sitter och tycker synd om mig själv på kvällarna.
Men enasamma kvällar är inte min starka sida, man känner sig övgergiven. Jag har så många människor runt mig, men jag står tillslut ändå ensam...
Kanske är dags att sluta gnälla, men jag måste på något sätt få ut allt, att skriva är mitt sätt, sen om någon läser det... det spelar ingen roll!
Idag tänkte jag försöka städa, allt julpynt står framme och det irriterar mig att jag inte orkat ta tag i disken, på dagarna irriterar jag mig på sättet jag sitter och tycker synd om mig själv på kvällarna.
Men enasamma kvällar är inte min starka sida, man känner sig övgergiven. Jag har så många människor runt mig, men jag står tillslut ändå ensam...
Kanske är dags att sluta gnälla, men jag måste på något sätt få ut allt, att skriva är mitt sätt, sen om någon läser det... det spelar ingen roll!
Randomized mind...
"Nu kommer ångesten igen, jag vill inte sova, jag kan inte... inte ensam. Det är tomt i sängen, jag önskar att du kunde vara här, men tyvärr. Demonen och hennes slav kan tydligen inte unna dig lycka, inte med mig..."Jag är glad att jag hade en fri uppväxt, även fast jag är lite besviken på att inte haft några strikta regler sen jag var 13-14 eller nåt. Ingen som frågat vart jag ska, vem jag skulle vara med. Ingen som frågade när jag tänkte komma hem eller sa NÄR jag skulle vara hemma... men det var ju ingen som hade det då... nya tider gissar jag?
hur hamnade jag här, det tråkade ut mig gissar jag, jag är ung, eller ja hyffsat ung, jag vill se världen, jag vill inte gifta mig och skaffa barn HALLÅ?! Jag är 21år gammal och ser mig fortfarande som ett barn... speciellt när jag hälsar på hos pappa, då blir jag 12 igen och vill bara sitta i soffan och äta mackor.
Jag fattar egentligen inte sammanhanget i dethär inlägget, känner bara att det är massor jag måste få ut... Jag vill inte vara ensam, jag saknar att ha någon att göra saker för... men jag är så rädd för att binda mig, för att det ska uppstå svartsjuka, har vart i två våldsamma förhållanden förut, förhållanden som bara byggt på egoism och svartsjuka... att ens försöka på nytt med med mitt ex skulle orsaka ett sånt förhållande, att böna och be för att få honom tillbaka skulle vara egoistiskt av mig, dessutom så är det bara tryggheten jag saknar och att ha honom tillhands...
Gissar att det är dags att gå vidare?
hur hamnade jag här, det tråkade ut mig gissar jag, jag är ung, eller ja hyffsat ung, jag vill se världen, jag vill inte gifta mig och skaffa barn HALLÅ?! Jag är 21år gammal och ser mig fortfarande som ett barn... speciellt när jag hälsar på hos pappa, då blir jag 12 igen och vill bara sitta i soffan och äta mackor.
Jag fattar egentligen inte sammanhanget i dethär inlägget, känner bara att det är massor jag måste få ut... Jag vill inte vara ensam, jag saknar att ha någon att göra saker för... men jag är så rädd för att binda mig, för att det ska uppstå svartsjuka, har vart i två våldsamma förhållanden förut, förhållanden som bara byggt på egoism och svartsjuka... att ens försöka på nytt med med mitt ex skulle orsaka ett sånt förhållande, att böna och be för att få honom tillbaka skulle vara egoistiskt av mig, dessutom så är det bara tryggheten jag saknar och att ha honom tillhands...
Gissar att det är dags att gå vidare?
Tryin to get out of the pain...
Du lämnar ett tomrum
Ett tomrum som växer
Ensam
Utan dig, vilsen och trasig
I mörker som växer
Så stort, så svart
Lämnad ensam
Med ett hjärta i tusen bitar
Det var mitt fel
Allt är fel
Jag är fel
Ett hål som växer
Det var ditt
Din plats
Nu
Ensam i kylan
Naken, blottad
Utan dig
Jag kommer inte att klara det
Saknaden
Ensamheten
Ett hjärta i tusen bitar
Ett tomrum som växer
Ensam
Utan dig, vilsen och trasig
I mörker som växer
Så stort, så svart
Lämnad ensam
Med ett hjärta i tusen bitar
Det var mitt fel
Allt är fel
Jag är fel
Ett hål som växer
Det var ditt
Din plats
Nu
Ensam i kylan
Naken, blottad
Utan dig
Jag kommer inte att klara det
Saknaden
Ensamheten
Ett hjärta i tusen bitar
It breakin' me down piece by piece...
Jag klarar inte av det här...
För ett tag sedan tog det slut mellan mig och min pojkvän, jag dejtar en kille nu.... men jag vill ha tillbaka mitt ex.
Vi bodde i princip ihop, jag klarar inte av ensamheten, gråter mig egenom sömnlösa nätter, när jag väl somnar kommer mardrömmar, drömmar där han försvinner...
Jag klarar inte ensamheten, killen jag dejtar är yngre än mig, mycket yngre och bor med sina föräldrar, han fyller inte tomrummet alla gånger, hur underbar han än är så är det något som saknas...
Jag vet att det är konstigt, men allt verkar just nu sakna mening, det spelar ingen roll om jag diskar eller inte, för det är ändå bara jag som ska äta i mitt kök, jag orkar inte bädda sängen för jag är den enda som vistas i mitt sovrum.
Jag har tappat orken till allt och börjar gråta när jag ser på min hund, han saknar säkert sin husse och fattar ju inte varför han bara försvunnit...
Jag är fel... så fel.
För ett tag sedan tog det slut mellan mig och min pojkvän, jag dejtar en kille nu.... men jag vill ha tillbaka mitt ex.
Vi bodde i princip ihop, jag klarar inte av ensamheten, gråter mig egenom sömnlösa nätter, när jag väl somnar kommer mardrömmar, drömmar där han försvinner...
Jag klarar inte ensamheten, killen jag dejtar är yngre än mig, mycket yngre och bor med sina föräldrar, han fyller inte tomrummet alla gånger, hur underbar han än är så är det något som saknas...
Jag vet att det är konstigt, men allt verkar just nu sakna mening, det spelar ingen roll om jag diskar eller inte, för det är ändå bara jag som ska äta i mitt kök, jag orkar inte bädda sängen för jag är den enda som vistas i mitt sovrum.
Jag har tappat orken till allt och börjar gråta när jag ser på min hund, han saknar säkert sin husse och fattar ju inte varför han bara försvunnit...
Jag är fel... så fel.
Min blogg....
Kommer inte ha någon häftig design, eller överdådigt photoshop-arbete... den kommer däremot att innehålla små ord, fina bilder, dikter och texter skrivna av mig.
Jag kommer inte att utge mig för att vara någon annan, men kommer heller inte vara så öppen med VEM jag är, det som skrivs i denhär bloggen kommer från det mörkaste av min mörka insida...
Det är jag, naken framför er.
Jag kommer inte att utge mig för att vara någon annan, men kommer heller inte vara så öppen med VEM jag är, det som skrivs i denhär bloggen kommer från det mörkaste av min mörka insida...
Det är jag, naken framför er.
